Upp och ned

Marie skrev en kommentar till ett inlägg strax nedan och tackade för tipset med konen, varpå jag insåg att det var ett tag sedan jag lät vår berikning flika in här i bloggen. Här kommer med andra ord ytterligare ett simpelt tips av liknande karaktär som går att göra om man har en hundmatskål i stil med IKEAs Bästis Fläck stående hemma. Tar du nämligen denna matskål och helt sonika vänder den upp och ned, så får du plötsligt en alldeles utmärkt alternativ skål som bjuder på betydligt mer utmaning än om du serverar en portion i den på det korrekta och tråkigt vanliga viset. Här får hunden nämligen plötsligt möjlighet att antingen klura ut hur man kan underlätta ätandet, i stil med Sagas variant ovan (smart!), eller så får den helt sonika ge sig an att försöka slicka upp de små kulorna -  så som Lycka gör på den andra bilden (jättebra berikning!). Oavsett hur hunden går tillväga så tar måltiden i alla fall mycket längre tid än vad den gör i normala fall och efteråt kommer hunden därför att vara så nöjd, så nöjd.   Värt att testa kanske?

Written by: Natalie R At: 17.13

Kanon med en kon

När man har sysslat med berikning så pass länge att det börjar bli ett vardagligt inslag i livet med hund, så börjar man också så småningom att utveckla ett särskilt öga för hur man kan utöka vardagliga prylars användningsområde och med hjälp av dem skapa nya utmaningar som kan tillfredställa den hungriga hunden. Senast i raden av upptäckter har vi därför konen som Saga visar upp på bilden ovan – Som faktiskt har visat sig fungera alldeles utmärkt till att fylla med hundmat och bjuda på hjärngympa med likt vilken aktiveringsleksak som helst. Förvånansvärt bra till och med. Saken är nämligen den att tack vare konens särskilda form så är det möjligt att helt sonika tippa omkull den och på så vis skapa en nedåtlutande sluttning, där maten enkelt kan samlas i det som egentligen borde vara dess topp. Tyngdlagen är sedan rar och sköter resten vilket gör att konen helst av allt ser till att stanna i samma liggande läge, som ju är en förutsättning för att kulorna ska hållas på plats, trots ivrigt knuffande från hundens sida. Den jycke som sedan trodde att problemet snabbt skulle vara löst bara genom att stoppa in nosen i konen istället, kommer snabbt att bli besviken. I varje fall om den inte är utrustad med en nos likt en mindre collie vill säga.    För att få ut maten krävs det med andra ord att hunden lyckas att välta konen på något vis (vilket visserligen en rätt placerad tass bör lösa på nolltid, men det har tant långöra inte lyckats klura ut ännu), eller möjligtvis lyfta upp den och på så vis försöka hälla eller kasta ut foderkulorna. Saga själv har kört på den sistnämnda varianten – i alla fall fram tills igår när hon faktiskt efter ett bra tags kämpande lyckades lägga konen i sängen, där hon kunde placera den med toppen bekvämt lutad mot en kudde. I ett nafs hade hon då plötsligt lutningen till sin fördel och den tidigare så besvärliga röda saken hade inom loppet av några sekunder förvandlats till rena rama foderautomaten. Om hon kommer att minnas sin praktiska lösning tlll nästa tillfälle återstår dock att se, då tappar det ju nämligen lite av sin tanke, men jag gissar i alla fall på att konen är här för att stanna; I mitt register av saker som kan ersätta en hundmatskål.

Written by: Natalie R At: 08.26

Med lite justeringar

Nog skulle man kunna tro att denna stackars boll för länge sedan har gjort sitt här på denna jord med tanke på dess minst sagt slitna look. Det har den väl visserligen också gjort, i alla fall som fotboll då vill säga, men till berikning och aktivering fungerar den faktiskt om möjligt ännu bättre nu efter att Lycka satte tänderna i den och designade om den en smula. Fotbollen på bilden ovan var alltså något som vi hade liggandes hemma när den lilla lurviga flyttade in i vårat liv för lite mer än fyra år sedan och det står nog inte riktigt klart ännu om hon faktiskt fick bollen, eller om hon helt sonika beslutade sig för att den var hennes ändå, men inom kort blev det hur som helst en av hennes favoritleksaker. På kvällarna så brukade hon därför ligga länge, länge och nöjt tugga på det goda lädret som för stunden dessutom verkade vara det enda i huset som orkade stå ut med de små sylvassa valptänderna. När Lycka sedan blev lite äldre och klokare så tappade dock fotbollen snabbt sitt intresse till förmån för ännu runda rullande varianter, men länge låg den kvar i leksakslådan ändå innan jag slutligen fick upp ögonen för den en kväll och provade proppa den full med hundfoder. Så gick det alltså tillväga när den gamla fotbollen fick ett nytt användningsområde och nu för tiden är det en alldeles utmärkt och mycket uppskattad aktiveringsleksak här hemma som även ger långöra berikning i samband med hennes middag. Till skillnad från de mer traditionella aktiveringsbollarna så rullar nämligen inte denna tillknycklade variant, och därför krävs det betydligt mer brottande för att lyckas få ut något gott (Samtidigt som lädret verkar ljuddämpande, vilket säkert uppskattas av grannarna). Den jycke som är skicklig med tungan kan dessutom möjligtvis fiska ut några foderkulor på den vägen. Allt helt sonika trycka in nosen och äta är däremot inte alls så enkelt som man skulle kunna tro.     Summa summarum är med andra ord att det inte alltid behöver innebära slutet för en pryl då den har tjänat sitt ursprungliga syfte. Faktum är istället att det kan vara början på något helt nytt.

Written by: Natalie R At: 23.51

Skippa skalandet

Idag har jag bjudit Saga på en hel kiwi som berikning eftersom det faktiskt är en frukt som jag i min enfald har sett till att hålla undan från henne tidigare. Av någon anledning så har jag nämligen alltid varit övertygad om att det stickiga, håriga skalet som man så tidigt lär sig att undvika är mer eller mindre giftigt - Men så är alltså inte fallet. Faktum är att det finns en hel del människor som faktiskt väljer att äta frukten med skal helt frivilligt. På sidan Nyfiken Vital kan man läsa "Tvättar man av kiwin går skalet utmärkt att äta. Det är mjukt, smakrikt och det håriga känns inte. Skalet är dessutom nyttigt. Det är fyllt med antioxiderande flavonoider och fibrer." och där står det också om fruktens alla andra bra egenskaper. Som exempel så kan en enda kiwifrukt tydligen täcka upp hela vårat dagsbehov av C-vitamin och minska risken för blodproppar.   Så, det blev med andra ord nyttig berikning på schemat idag och det var absolut inget som Saga klagade på. Tydligen så föll kiwi tanten i smaken och ska man tro på henne så stämmer det att skalet är fullt ätbart precis som de påstår. Men då får man förstås tänka på att hon äter banan med skalet på också…

Written by: Natalie R At: 23.19

SJUKT enkel berikning

Du har väl för all del inte missat hur perfekta tomma medicinaskar är till att portionera ut hundmat i och gömma på olika ställen i hemmet eller utomhus? Med andra ord;  Släng dem inte! Den ringa storleken gör dem trots allt betydligt enklare att dölja än mjölkkartonger och liknande snusk som annars brukar vara så populärt att använda, och för en stor hund kan det ibland vara en utmaning i sig att försöka greppa om den lilla asken med tassarna och samtidigt få rum till att slita den i stycken för att lyckas få tag på godbitarna inuti.  Att gömma kartonger med hundens frukost eller middag i är för övrigt ett löjligt enkelt sätt att berika en mängd av olika beteenden på eftersom det till en början krävs att hunden nosar upp sin skatt, innan den kan slita den i stycken och försöka fiska upp alla små foderkulor med tungan. I slutändan resulterar det i mycket tuggande och en måltid som drar ut på tiden – Vilket ju faktiskt i regel ger en hund som är betydligt mer mätt och nöjd än den som istället bekvämt slukade sitt mål ur matskålen på några sekunder.    Här hemma är det i alla fall något som båda hundarna uppskattar hemskt mycket och själv kan jag inte sluta förundras över hur en sådan enkel sak i grunden, lite hundfoder och en eller ett par kartonger, kan varieras till det oändliga bara med hjälp av lite fantasi. Pröva själv så får du se.

Written by: Natalie R At: 22.47