Redigerad

När jag fixade till bilden på lilla lurv som valp inför mitt förra inlägg så slog det mig vilken himla tur det är att det finns bildprogram som Photoshop – och att jag faktiskt har utvecklats en hel del genom åren vad det rör dessa tekniska ingrepp. Saken är ju nämligen den att jag dessvärre sitter på ett helt gäng med bilder från Lyckas första år där mer eller mindre alla har ganska stora brister och med tanke på det sentimentala värdet som dessa foton har, så känns det förstås lite extra tråkigt. Det är bilder som inte går att ta om. Ovan är bara ett exempel i mängden där originalbilden som synes har dålig skärpa och en bakgrund som stjäl fokus från det vackra, men inte heller kvalitén i överlag är något som man kan hurra över direkt. Det var helt enkelt sådana bilder som man fick nöja sig med när man lekte med min allra första digitalkamera; En Samsung Digimax 300. Nu är det ju inte särskilt ofta som man behöver göra såna här drastiska förändringar med resultaten som dagens fotoapparater brukar ge, tack och lov, men just därför var det faktiskt också lite roligt att ägna en stund åt de här bilderna och ge dem liv på nytt. Släppa loss. Och det helt utan att behöva tänka på den negativa klang som bildredigering helt oförtjänt har fått genom kraftigt manipulerade bilder där modellen ofta kan likna en docka mer än en människa efteråt. Kilon har plockats bort, bröst har blivit större, näsor har opererats…  I de här fallen så är det ju inte motivet som det är något fel på i alla fall.  Långt ifrån.

Written by: Natalie R At: 00.20